Nous sommes l'avenir

Jag såg just lite av ett program som handlade om barnaga. Det var 30 år sedan barnaga förbjöds i Sverige (första landet i världen) så det är temakväll eller något. Jag förstår inte hur man skulle kunna göra något sådant mot ett barn. Det är verkligen hemskt. Det var ett inslag i programmet om en engelsk familj. De hade sex barn, helt vanliga föräldrar såg de ut att vara. Sedan sa de att de brukade slå till sina barn när de inte lydde. Jag blev inte direkt chockad eftersom att programmet handlade om barnaga men ändå. Mamman sa: "Vi brukar smälla till dem 2-3 gånger i veckan, 2-3 gånger om dagen för vissa!" och skrattade roat. Den till synes vanliga mamman blev i mina ögon ett monster. Reportern frågade när de börjat slå sina barn och föräldrarna sa att de smällt till sina barn för första gången när barnen var ca 10 månader. Ofattbart. Jag tycker att det är vidrigt att slå ett barn men att slå en liten bebis som inte ens kan prata ordentligt får nog ta priset. Pappan i familjen berättade om de bästa ställena att slå barnen på och mamma sa att hon alltid gav sitt barn en kram efter smällen, det är ju bara så snällt av henne, inte sant? Riktigt trevligt att behandla sina barn med sådan kärlek...
Förlåt om jag låter aggressiv men jag blir bara så arg när jag hör om något sånt här. De fysiska skadorna går kanske över men jag tror inte att de psykiska gör det.

Je suis en colère.

Au revoir, mes copines.


En rolig bild jag hittade, de har ingenting med barnaga att göra...

Kommentarer
Postat av: Hanna

Fy vad hemskt! Jag kan inte heller förstå hur man kan behandla sina barn på det viset. Jag läste en gång ett repotage i tre delar om föräldrar som gått för långt med att vara elaka mot sina barn. En liten pojke som föräldrarna tvingade i starka såser när han gjorde något dumt. Så varje gång han förstod att han gjort något fel sa han "Inte starka såser, inte såser!" Han var bara tre år! Sedan var det om en pappa som blivit så irriterad på sin lilla bebis som inte slutade skrika att han skakade barnet så hårt att de fick en hjärnskada. Nej fy.. jag mår dåligt av att komma ihåg det här igen. Förlåt om jag gjorde det samma för dig :(

kramar /Hanna

2009-11-18 @ 18:52:22
URL: http://hannasboktips.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0