Lillebils LAME-lista
- "Lillebils LAME-lista" (hur töntig kan man va likzooom)
- Städa sitt rum för att man inte har något bättre för sig (ett stökigt rum tyder på ett aktivt liv i övrigt, det är iaf så jag övertalar mig att det är okej att mitt rum ser ut som det gör)
- Klaga på smärta i höften och ryggen (undantag: om man är gammal eller har en allvarlig skada)
- Älska Twilight (alltså fortfarande, när alla andra har insett att det är skit, mer eller mindre)
- Sitta på biblioteket till klockan sju på en fredagkväll (om man inte är på bion, då är det...någorlunda normalt)
- Säga saker som sköj och gött utan att vara från Östergötland eller var det nu är man säger sånt. Just det, pöss också. Låter inte bra, inte alls fakiskt.
- Vara i min ålder och köra radiostyrd bil på tunnelbanan. Grow up, dude.. Måste dock medge att jag kände mig lite sugen på att ha en radiostyrd bil hehe.
- Spela in en film om en maffiaboss, hans kompanjon och en estnisk man med namnet Morris.
- Köpa typ 50 gamla Julia-tidningar för att dom säljs för ett bra pris.
Har så mycket att säga i frågan eftersom jag är Queen of Lame men jag ska försöka att inte tråka ut Mrs. Cyberspace. Gud kan lika gärna vara en kvinna. Juuuust saying.
Bild som kommer upp om man googlar lame, kunde inte låta bli. Människor gör så konstiga saker.
xxx, lil' B (kan inte INTE ursäkta mig för att jag använder mig av namnet..)
Eeey butches, I'm back
När jag var liten så störde jag mig något enormt på låtar med texter som handlade om själva låten. Jag förstår om det är lite svårt att förstå vad jag menar men jag tror att de flesta har hört låttexter där de på något sätt nämner att de sjunger en låt o.s.v. Om sanningen ska fram så stör jag mig fortfarande på fenomenet.
Hur som helst så är det lite samma sak men bloggar. Hur många gånger har man inte läst "Har blivit jättedålig på att uppdatera, ska verkligen bättra mig" eller "Min design nu är jätteful men jag ska fixa den snart". Det är helt onödig information och jag kan lika gärna passa på att säga att jag skrivit liknande saker men att det aldrig ska hända igen. Vem bryr sig om att man inte uppdaterar? (Särskilt för mig som har en hemlig blogg lol lol lol lol lol).
Nu var jag plötsligt nära att börja diskutera det svenska klimatet så det är nog bäst att ägna sig åt något annat (ägnar mkt tid åt att prata om vädret, yeees jag är förtidspensionär).
Så himla pigg. Jag säger inte mer än så.
xxx, lil' B (it's a gangstaaah thang)
När man är på andra tankar kan man försöka få fram ett budskap men det är inte lätt
Hej,
om mindre än två dygn kommer jag att befinna mig i USA och ja, jag är medveten om átt jag tjatar och inte har pratat om något annat sedan i januari men ni vet ju hur mycket jag älskar USA så det är inte så konstigt. Något som är konstigt däremot är att jag inte har någon aning om att jag ska åka dit. Det känns bara helt vanligt, jag är glad men resfebern har faktiskt inte kommit än. Med packningen går det väl lite sådär.. Jag tänker shoppa loss så hur mycket kläder måste jag ha med mig? Osv. Ni vet nog hur det brukar låta.
Imorgon bitti åker jag hem till mina kära reskamrater och pratar om...resan såklart!
(Om du inte vill läsa om USA, läs här:)
Det är sommarlov men det känns inte som det vilket i och för sig inte är så konstigt med tanke på att det är molnigt, regnar och är mindre än mellan 10-18 grader. Är det alltid såhär kallt? Har vi bara glömt bort hur det brukar vara eller är det klimatförändringarna som uppenbarar sig? Jag vet inte. Jag hoppas bara på en gnutta värme, bara lite så att man slipper gå omkring med jeans hela sommaren och så att man slipper komma tillbaka till skolan i augusti blekare än någonsin (är det ens möjligt i mitt fall?). Jag har inte badat än och jag vet att det är katastrofalt men vad ska jag göra? Doppa mig i wannabe-dammen i Skånegläntan? Nej, tack.
Jag vill inte låta ytlig men det är lite sent för det så jag kan lika gärna fortsätta.. Är det bara jag som tycker att sommarkollektionerna är väldigt...tråkiga? Osomriga? (God forbid) Höstaktiga? Skärpning allesammans! Ska vi gå omkring och se ut som att vi längtar tillbaka till skolan eller? En liten parantes: Jag vet att jag har tagit det här med frågor i texten till en varningsnivå men jag är som jag är så...
Det här var inget bra inlägg hörni, jag har för mycket i huvudet just nu.
Jag vill bara säga att anledningen till att jag bara fotade munnen var att näsan såg väldigt konstig ut i den effekten, så oroa er inte, jag är inte galen (bara lite.. ;)
Det här är nog sista inlägget innan USA så..
Jag saknar er redan<3 Ha en riktigt bra sommar så ses vi väl (ni ser nog inte det här eftersom att ni nog inte läser bloggar på sommaren, det gör inte jag iaf).
Lots of love
xxx Lillebil
om mindre än två dygn kommer jag att befinna mig i USA och ja, jag är medveten om átt jag tjatar och inte har pratat om något annat sedan i januari men ni vet ju hur mycket jag älskar USA så det är inte så konstigt. Något som är konstigt däremot är att jag inte har någon aning om att jag ska åka dit. Det känns bara helt vanligt, jag är glad men resfebern har faktiskt inte kommit än. Med packningen går det väl lite sådär.. Jag tänker shoppa loss så hur mycket kläder måste jag ha med mig? Osv. Ni vet nog hur det brukar låta.
Imorgon bitti åker jag hem till mina kära reskamrater och pratar om...resan såklart!
(Om du inte vill läsa om USA, läs här:)
Det är sommarlov men det känns inte som det vilket i och för sig inte är så konstigt med tanke på att det är molnigt, regnar och är mindre än mellan 10-18 grader. Är det alltid såhär kallt? Har vi bara glömt bort hur det brukar vara eller är det klimatförändringarna som uppenbarar sig? Jag vet inte. Jag hoppas bara på en gnutta värme, bara lite så att man slipper gå omkring med jeans hela sommaren och så att man slipper komma tillbaka till skolan i augusti blekare än någonsin (är det ens möjligt i mitt fall?). Jag har inte badat än och jag vet att det är katastrofalt men vad ska jag göra? Doppa mig i wannabe-dammen i Skånegläntan? Nej, tack.
Jag vill inte låta ytlig men det är lite sent för det så jag kan lika gärna fortsätta.. Är det bara jag som tycker att sommarkollektionerna är väldigt...tråkiga? Osomriga? (God forbid) Höstaktiga? Skärpning allesammans! Ska vi gå omkring och se ut som att vi längtar tillbaka till skolan eller? En liten parantes: Jag vet att jag har tagit det här med frågor i texten till en varningsnivå men jag är som jag är så...
Det här var inget bra inlägg hörni, jag har för mycket i huvudet just nu.
Jag vill bara säga att anledningen till att jag bara fotade munnen var att näsan såg väldigt konstig ut i den effekten, så oroa er inte, jag är inte galen (bara lite.. ;)
Det här är nog sista inlägget innan USA så..
Jag saknar er redan<3 Ha en riktigt bra sommar så ses vi väl (ni ser nog inte det här eftersom att ni nog inte läser bloggar på sommaren, det gör inte jag iaf).
Lots of love
xxx Lillebil
What's your problem, bitch?! ...skoja..
Hej,
jag gjorde ingenting av det jag skulle ha gjort igår. Jag gjorde ingenting och det var nog bra för mig. En riktig slappdag var vad som verkligen behövdes. Idag ska jag däremot göra något; vara med en blandad grupp msk hemma hos Ags. Roligt:D Jag tycker (konstigt nog) att sommarlovet har gått väldigt långsamt hittills, okej, jag vet, det är inte så konstigt med tanke på att det gått mindre än två dagar men som Alice skulle ha sagt: jaajaa.
Jag har blivit databeroende, jag sitter där med min lilla, lilla dator och har nu börjat tycka att alla andra datorer är gigantiska. Nu ska jag lyssna på Agnes som spelar och sjunger. Lull.
Nedräkningen börjar imorgon!
Trubadur, andedräkt, Lillgrobian
Bye, people
Sommar, sommar och sol....jag menar moln
Hej,
idag är första dagen av sommarlovet och det känns riktigt bra. Just nu sitter jag och slappar och sedan har jag lite planer för dagen. Jag ska:
- Träffa Mirre, Ags och Bella
- Gå på BOKarnas poesipicknick utan varken recension eller poesi
- Träffa min kära bror, Philippe, för första gången på väldigt länge
Det är fem dagar kvar tills att jag ska åka till USA! Jag älskar sommaren!
Sedan till ett lite mindre roligt ämne som jag gärna vill ta upp på mikn blogg: vikt.
Jag tycker själv att jag är lite, ja, mullig och jag säger inte det här för att någon ska säga emot mig. Jag vill bara få det ur mig. BMI-tester och skolsyster och sånt där säger att man är normal men varför är då alla smalare än vad jag är? Då finns det väl knappt några överviktiga om jag är större än alla? Jag önskar bara att jag skulle kunna vara smal. Det här är något som verkligen gnager i mig och det känns alltid som att folk tittar på mina ben när jag har strumpbyxor och tänker: "Oj, jag visste inte att hon var mullig". När jag var på Grönan i lördags var det nästan olidligt. Alla spinkiga tjejer, de är överallt och jag påminns hela tiden om att jag inte är som dem. Det är hemskt att prova jeans, de är inte sydda för mig.
Jag vet att jag låter som någon viktbesatt, ängslig tjej vars självförtroende är näst intill obefintligt men ni som känner mig vet att jag inte är så. Jag är jättelycklig och det går bra för mig, jag är bara lite bekymrad över det här. Jag tänker faktiskt skylla på samhället. Tänk dig att det inte fanns några viktideal, bantningsmetoder eller "Gå ner i vikt till sommaren"-rubriker i kvällstidningarna. Då skulle det inte finnas några anorektiska tonåringar som legat på sjukhus så länge de kan minnas eller några bekymrade 15-åringar som på sin första sommarlovsdag sitter och funderar över om deras lår är för stora.
I hope you understand me
Love, L
Någon har lite kul med kameran..
idag är första dagen av sommarlovet och det känns riktigt bra. Just nu sitter jag och slappar och sedan har jag lite planer för dagen. Jag ska:
- Träffa Mirre, Ags och Bella
- Gå på BOKarnas poesipicknick utan varken recension eller poesi
- Träffa min kära bror, Philippe, för första gången på väldigt länge
Det är fem dagar kvar tills att jag ska åka till USA! Jag älskar sommaren!
Sedan till ett lite mindre roligt ämne som jag gärna vill ta upp på mikn blogg: vikt.
Jag tycker själv att jag är lite, ja, mullig och jag säger inte det här för att någon ska säga emot mig. Jag vill bara få det ur mig. BMI-tester och skolsyster och sånt där säger att man är normal men varför är då alla smalare än vad jag är? Då finns det väl knappt några överviktiga om jag är större än alla? Jag önskar bara att jag skulle kunna vara smal. Det här är något som verkligen gnager i mig och det känns alltid som att folk tittar på mina ben när jag har strumpbyxor och tänker: "Oj, jag visste inte att hon var mullig". När jag var på Grönan i lördags var det nästan olidligt. Alla spinkiga tjejer, de är överallt och jag påminns hela tiden om att jag inte är som dem. Det är hemskt att prova jeans, de är inte sydda för mig.
Jag vet att jag låter som någon viktbesatt, ängslig tjej vars självförtroende är näst intill obefintligt men ni som känner mig vet att jag inte är så. Jag är jättelycklig och det går bra för mig, jag är bara lite bekymrad över det här. Jag tänker faktiskt skylla på samhället. Tänk dig att det inte fanns några viktideal, bantningsmetoder eller "Gå ner i vikt till sommaren"-rubriker i kvällstidningarna. Då skulle det inte finnas några anorektiska tonåringar som legat på sjukhus så länge de kan minnas eller några bekymrade 15-åringar som på sin första sommarlovsdag sitter och funderar över om deras lår är för stora.
I hope you understand me
Love, L
Någon har lite kul med kameran..
Femton år och ängslig, låter nästan som en boktitel
Hej,
det är snart sommarlov, jag ska till USA om mindre än två veckor, jag ska till Grönan på lördag och jag fyller år på söndag. Kan livet bli bättre? Jag vet inte, jag vet bara att jag inte vill bli femton..
Visst jag kommer få gå på 15-årsbio men jag blir också straffmyndig. Det spelar i och för sig ingen roll eftersom att jag inte riktigt är den typen men det jag inte ser fram emot är att vara femton. Vid femton går en gräns och på andra sidan gränses är man (enligt vissa) inte barn längre, man måste ta mer ansvar och man måste sluta vara barnslig. Och jag vet inte om jag klarar det. Många drömmer om att bli vuxna och flytta hemifrån, jag har aldrig varit en av dem. Jag pratade med mamma om det förut och hon lyckades verkligen sätta fingret på känslan: "var tog min barndom vägen?". Jag har kanske en liten Pippi i mig så snälla, fram med krumillurpillerna. Klart att jag inte vill vara barn för evigt, bara tills jag känner mig redo att gå vidare. Hoppas jag inte låter alltför deprimerad för det är jag inte. Jag är bara fundersam.
Tre dagar kvar som 14-åring, en sådan som egentligen inte får se Twilight på bio, icke-byxmyndig (jepp, jag var tvungen att nämna det) och som oansvarigt barnsligt barn. Vi får se hur det blir men jag ska i alla fall ha riktigt roligt på Grönan på lördag!
Vi ses, från en glad, oföränderlig (that came out the wrong way) Lillebil
Ful och töntig bild, jag vet.
Lots of love, Lillebil
det är snart sommarlov, jag ska till USA om mindre än två veckor, jag ska till Grönan på lördag och jag fyller år på söndag. Kan livet bli bättre? Jag vet inte, jag vet bara att jag inte vill bli femton..
Visst jag kommer få gå på 15-årsbio men jag blir också straffmyndig. Det spelar i och för sig ingen roll eftersom att jag inte riktigt är den typen men det jag inte ser fram emot är att vara femton. Vid femton går en gräns och på andra sidan gränses är man (enligt vissa) inte barn längre, man måste ta mer ansvar och man måste sluta vara barnslig. Och jag vet inte om jag klarar det. Många drömmer om att bli vuxna och flytta hemifrån, jag har aldrig varit en av dem. Jag pratade med mamma om det förut och hon lyckades verkligen sätta fingret på känslan: "var tog min barndom vägen?". Jag har kanske en liten Pippi i mig så snälla, fram med krumillurpillerna. Klart att jag inte vill vara barn för evigt, bara tills jag känner mig redo att gå vidare. Hoppas jag inte låter alltför deprimerad för det är jag inte. Jag är bara fundersam.
Tre dagar kvar som 14-åring, en sådan som egentligen inte får se Twilight på bio, icke-byxmyndig (jepp, jag var tvungen att nämna det) och som oansvarigt barnsligt barn. Vi får se hur det blir men jag ska i alla fall ha riktigt roligt på Grönan på lördag!
Vi ses, från en glad, oföränderlig (that came out the wrong way) Lillebil
Ful och töntig bild, jag vet.
Lots of love, Lillebil
Att blogga hela vägen mot sömn
Det här är inget blogginlägg jag förväntar mig att någon ska läsa. Det kändes bara så...tråkigt att inte ha skrivit på så länge.
Skolan (som jag helst inte vill nämna) har lugnat sig. Några läxor kvar bara. Idag avklarades de sista franskaglosorna!
Och idag träffade jag Vera. Vi har en långhelg (tors. - sön.) tillsammans. Det ska bli otroligt kul och vi ska se Desperate Housewives säsong 6. Livet är underbart. Bara 13 dagar kvar till skolavslutningen och 19 dagar till USA-resan och mitt rum är städat.
Hälsningar från den alltför levnadsglada Lillebil
GAMLA bilder. Och avslutningsvis en bild på mig och pappa, så att Vanja kan se hur han ser ut utanför tidningen..
Återigen, gammal bild.
See ya wouldn't wanna be ya, hehe
Kramar
¡Qué dientes más grandes que tienes!
Heej,
det står en cykel som jag inte känner igen i mitt vardagsrum, borde jag vara orolig?
Hur som helst, det var en sak jag tänkte skriva igår men glömde.. Jag går till Palatset (ibland, snyft) och nu har jag blivit mentor åt Elin (Ek) som jobbar där. Det ska bli otroligt kul, det första mötet är på måndag.
Idag fick jag tandställning i underkäken och istället för att gnälla så ska jag berätta lite om mina iakttagelser på Eastman Institutet:
När jag öppnade dörren kände jag mig ganska van, typ som en stammis eller veteran eller något. Två, typ jämnåriga tjejer gav mig en "eh"-blick och stencool som jag är tittade jag bort och imlade lite med ögonen (i smyg). Sedan blev fem-sex personer uppropade under loppet av en minut, jag var inte en av dem. Till slut kom en kvinna in i väntsalen och sa: "Lillebil Lindberg?". Jag: "Aa", du glömde visst mitt bästa efternamn, kan alla inom sjukvården bara fatta? Dubbelefternamn är okej utan bindestreck! Men hon verkade snäll så jag sa inget, det var så därför.. Annars var det väl det gamla vanliga förutom att hon kom från Norrtälje precis som i princip hela min släkt och att hon sa att jag hade väldigt speciellt formade tänder.
Sedan kan jag ju bara tillägga att det var väldigt svårt att hålla mig för skratt när hon satte på mig ett par gula solglasögon för att skydda ögonen från laserstrålningen eller vad det nu är. Tänk dig att du har typ fem slangar och en ställning i munnen och sedan så ska du ha på dig ett par enormt fula glasögon som ser ut som de i labbsalen bortsett från att de ä gula istället. Jag kommer alltid älska tandvården för den lyckas alltis överraska!
Vi ses troligen imorn<3
det står en cykel som jag inte känner igen i mitt vardagsrum, borde jag vara orolig?
Hur som helst, det var en sak jag tänkte skriva igår men glömde.. Jag går till Palatset (ibland, snyft) och nu har jag blivit mentor åt Elin (Ek) som jobbar där. Det ska bli otroligt kul, det första mötet är på måndag.
Idag fick jag tandställning i underkäken och istället för att gnälla så ska jag berätta lite om mina iakttagelser på Eastman Institutet:
När jag öppnade dörren kände jag mig ganska van, typ som en stammis eller veteran eller något. Två, typ jämnåriga tjejer gav mig en "eh"-blick och stencool som jag är tittade jag bort och imlade lite med ögonen (i smyg). Sedan blev fem-sex personer uppropade under loppet av en minut, jag var inte en av dem. Till slut kom en kvinna in i väntsalen och sa: "Lillebil Lindberg?". Jag: "Aa", du glömde visst mitt bästa efternamn, kan alla inom sjukvården bara fatta? Dubbelefternamn är okej utan bindestreck! Men hon verkade snäll så jag sa inget, det var så därför.. Annars var det väl det gamla vanliga förutom att hon kom från Norrtälje precis som i princip hela min släkt och att hon sa att jag hade väldigt speciellt formade tänder.
Sedan kan jag ju bara tillägga att det var väldigt svårt att hålla mig för skratt när hon satte på mig ett par gula solglasögon för att skydda ögonen från laserstrålningen eller vad det nu är. Tänk dig att du har typ fem slangar och en ställning i munnen och sedan så ska du ha på dig ett par enormt fula glasögon som ser ut som de i labbsalen bortsett från att de ä gula istället. Jag kommer alltid älska tandvården för den lyckas alltis överraska!
Vi ses troligen imorn<3
Tre orsaker till varför jag älskar yoghurten jag öppnade nyss
Hej.
Så, rubriken talar för sig själv..
- den var kall
- jag kunde göra smoothie med den
&
- bäst före-datumet var min födelsedag!
Hur kan tiden gå så snabbt (jag börjar bli gammal..)?
När jag gick hem från idrotten så visste jag att jag var svettig och hade dålig hållning men so what? Då möter jag människor... Kul. Jag, Agnes och Tova diskuterade vad som var värst; att bli röd eller svettig? Jag sa såklart svettig eftersom att..ja! De sa röd men alltså nej, det är inte sant. Jag skulle mycket hellre bli röd än svettig.
När jag kom hem och såg mig i spegeln upptäckte jag att jag var både och. Hehe.
Hur som helst, svettig eller inte, idag är jag lycklig. Jag har fortfarande tons of homework (som jag skrev i min dagbok häromdagen) men det spelar inte så stor roll när det är så fint väder. Jag vet, mitt humör påverkas väldigt mycket av vädret. Jag är deprimerad på vintern och otroligt glad på sommaren (för det mesta alltså).
Vi ses alla lyckliga eller mindre lyckliga (svettiga eller mindre svettiga) människor.
PS. USA-bekymret är inte ur världen men jag antar att jag kan bortse ifrån det när solen kommer fram.
Det kanske låter fånigt men jag älskar mina kompisar
Hej,
mitt ansikte brinner nästan! Jag solar genom en glasruta och trots att jag inser att det nog inte är en bra idé så älskar jag solens värme så mycket att jag helt enkelt inte kan flytta på mig. Igår demonstrerade jag med några kompisar (ni vet vilka ni är) och det var otroligt roligt. Jag är nu medlem av Ung Vänster och det känns verkligen som att jag har hamnat rätt. De som pratade på stora scenen i Kungsan sa så bra saker och jag bara satt och mmm:ade och blåste i min Vänsterpartietvisselpipa. Jag blev dessutom filmad, vi var med i Rapport minsann.. Jag har faktiskt inte sett det själv men jag ska gå in och kolla snart. På kvällen åkte vi hem till Nike och hade sleepover, det var lika kul som det brukar vara (fast lite roligare;). Vi såg den fruktade skräckfilmen "The Shining" och jag var som vanligt jätterädd men den var faktiskt inte så läskig. Mest konstig. Och det är lite svårt för mig att tänka på Jack Nicholson som en läskig person eftersom att jag har sett honom i så många andra filmer. Telia-reklamen med 'Gunnar och gänget' gav också filmen en lite komisk touch.. Sedan såg vi "Wild Child", skrattade och avslöjade hemligheter resten av natten.
När vi hade lämnat det somriga Tyresö i förmiddags gav vi oss ut på en spontan shoppingrunda. Vi var på Beyond Retro där Hanna hittade ett par underbara jeansshorts, Urban Outfitters och Zara.
Och sedan hamnade jag här framför datorn och nu konstaterar jag att det bara är fem veckor (om man bortser från de tre sista dagarna) kvar till sommarlovet. Det är helt galet. Tiden går fort, både när jag har roligt och tråkigt.
PS. Jag var med Julia på hennes land i fredags, v tittade på majbrasan, åt melon och spelade ett lärorikt spel. Jag älskar Valborg nu!
Foto: Agnes
Jag o Mirre klädde ut oss til killar. På den här bilden ser jag tydligen ut som en ful kille i Mirandas och Agnes förra klass..
Ciao ciao
Love you all
mitt ansikte brinner nästan! Jag solar genom en glasruta och trots att jag inser att det nog inte är en bra idé så älskar jag solens värme så mycket att jag helt enkelt inte kan flytta på mig. Igår demonstrerade jag med några kompisar (ni vet vilka ni är) och det var otroligt roligt. Jag är nu medlem av Ung Vänster och det känns verkligen som att jag har hamnat rätt. De som pratade på stora scenen i Kungsan sa så bra saker och jag bara satt och mmm:ade och blåste i min Vänsterpartietvisselpipa. Jag blev dessutom filmad, vi var med i Rapport minsann.. Jag har faktiskt inte sett det själv men jag ska gå in och kolla snart. På kvällen åkte vi hem till Nike och hade sleepover, det var lika kul som det brukar vara (fast lite roligare;). Vi såg den fruktade skräckfilmen "The Shining" och jag var som vanligt jätterädd men den var faktiskt inte så läskig. Mest konstig. Och det är lite svårt för mig att tänka på Jack Nicholson som en läskig person eftersom att jag har sett honom i så många andra filmer. Telia-reklamen med 'Gunnar och gänget' gav också filmen en lite komisk touch.. Sedan såg vi "Wild Child", skrattade och avslöjade hemligheter resten av natten.
När vi hade lämnat det somriga Tyresö i förmiddags gav vi oss ut på en spontan shoppingrunda. Vi var på Beyond Retro där Hanna hittade ett par underbara jeansshorts, Urban Outfitters och Zara.
Och sedan hamnade jag här framför datorn och nu konstaterar jag att det bara är fem veckor (om man bortser från de tre sista dagarna) kvar till sommarlovet. Det är helt galet. Tiden går fort, både när jag har roligt och tråkigt.
PS. Jag var med Julia på hennes land i fredags, v tittade på majbrasan, åt melon och spelade ett lärorikt spel. Jag älskar Valborg nu!
Foto: Agnes
Jag o Mirre klädde ut oss til killar. På den här bilden ser jag tydligen ut som en ful kille i Mirandas och Agnes förra klass..
Ciao ciao
Love you all
Jag kommer inte på någon rubrik, tyvärr!
Gaah!
Plåginlägg. Mina ögonlock håller på att..och jag har typ magknip (vet ej varför). Mitt hår är smutsigt och datorn brummar.
See you in Suffern (man måste ha sett Sex and the City)..
Plåginlägg. Mina ögonlock håller på att..och jag har typ magknip (vet ej varför). Mitt hår är smutsigt och datorn brummar.
See you in Suffern (man måste ha sett Sex and the City)..
Prinsessan Annorlunda (nej, jag är inte inspirerad)
Hej,
när jag var ute och handlade till VIPPträffen idag så började jag fundera över mina insatser, i vardagen, i livet i allmänhet. Jag funderade över när man gör något halvhjärtat. Som när jag hoppade (och dansade) halvhjärtat på Markus Krunegårds konsert, sa förlåt till kvinnan på tunnelbanan som jag råkade putta till och gick/sprang uppför trappan imorse. Är det helhjärtat att säga det man vill säga rakt ut och halvhjärtat att använda sig av omformuleringar och ursäkta sig själv? Är det bättre att göra allt man gör helhjärtat? Ibland, ibland inte.
Dilemma: Maria planerar att döda Johan, det går inte att ändra på, men ska hon göra det helhjärtat eller halvhjärtat? Halvhjärtat skulle jag vilja säga, då kanske Johan får behålla livet trots en del skador.. Men önskar man inte ibland att folk bara kunde skippa det onödiga och bara säga det de vill rakt ut; Jag vill inte börja på fotboll. Jag vill höja min månadspeng. Jag tyckte inte om tröjan du köpte till mig. Förlåt.
Jag beundrar dem som vågar göra saker och ting fullt ut men alla behövs och det finns även en gräns. Det kan bli för mycket. Vissa kanske behöver lära sig att inte alltid säga det de känner för men men... Den dagen (aldrig) vi har lärt oss hur mycket som är lagom och var gränsen går, då kan vi uttala oss om detta.
Halvhjärtat eller helhjärtat, jag föredrar att bara utgå ifrån vad jag tycker känns rätt.
See you in another life, brother.
(Jag försöker hitta någon bra avslutningsreplik men jag är rätt säker på att jag inte har hittat den än..)
när jag var ute och handlade till VIPPträffen idag så började jag fundera över mina insatser, i vardagen, i livet i allmänhet. Jag funderade över när man gör något halvhjärtat. Som när jag hoppade (och dansade) halvhjärtat på Markus Krunegårds konsert, sa förlåt till kvinnan på tunnelbanan som jag råkade putta till och gick/sprang uppför trappan imorse. Är det helhjärtat att säga det man vill säga rakt ut och halvhjärtat att använda sig av omformuleringar och ursäkta sig själv? Är det bättre att göra allt man gör helhjärtat? Ibland, ibland inte.
Dilemma: Maria planerar att döda Johan, det går inte att ändra på, men ska hon göra det helhjärtat eller halvhjärtat? Halvhjärtat skulle jag vilja säga, då kanske Johan får behålla livet trots en del skador.. Men önskar man inte ibland att folk bara kunde skippa det onödiga och bara säga det de vill rakt ut; Jag vill inte börja på fotboll. Jag vill höja min månadspeng. Jag tyckte inte om tröjan du köpte till mig. Förlåt.
Jag beundrar dem som vågar göra saker och ting fullt ut men alla behövs och det finns även en gräns. Det kan bli för mycket. Vissa kanske behöver lära sig att inte alltid säga det de känner för men men... Den dagen (aldrig) vi har lärt oss hur mycket som är lagom och var gränsen går, då kan vi uttala oss om detta.
Halvhjärtat eller helhjärtat, jag föredrar att bara utgå ifrån vad jag tycker känns rätt.
See you in another life, brother.
(Jag försöker hitta någon bra avslutningsreplik men jag är rätt säker på att jag inte har hittat den än..)
Är inlägget ointressant bara för att jag inte tycker om det?
Hej,
det här har hänt sedan sist:
Jag har sett min sista film på praoen. Jag har fredagsfikat. Jag har varit på Juniors prisutdelning. Jag har varit på Markus Krunegårds konsert på Strand (och kanske fått en ny idol;). Jag har ätit jättegod lasagne på da Luigi. Agnes, Hilda och Miranda har sovit över hos mig. Jag har varit på bio med Carro och Alice och sett "Nowhere boy".
That's it. Imorgon är det frukost på jobbet och nu, nu har jag inte tid att skriva mer. Tyvärr. Jag har lite annat att göra. Jobbgrejer.
See you, babes
det här har hänt sedan sist:
Jag har sett min sista film på praoen. Jag har fredagsfikat. Jag har varit på Juniors prisutdelning. Jag har varit på Markus Krunegårds konsert på Strand (och kanske fått en ny idol;). Jag har ätit jättegod lasagne på da Luigi. Agnes, Hilda och Miranda har sovit över hos mig. Jag har varit på bio med Carro och Alice och sett "Nowhere boy".
That's it. Imorgon är det frukost på jobbet och nu, nu har jag inte tid att skriva mer. Tyvärr. Jag har lite annat att göra. Jobbgrejer.
See you, babes
Bellman har gjort si, Bellman har gjort så
Hejhej.
Idag har jag sett tre filmer (en rysk, en tysk och en Bellman, alltså svensk), åkt tunnelbana 6 gånger, visat presskortet tre gånger, sett Junior-introt tre gånger, varit på Palatset 2 gånger, planerat 3 fika/luncher/biobesök och skickat 4 sms.
Jag har skrattat, gråtit, svurit och gäspat. Jag har klagat, skrivit, sett, frågat och vetat. Jag har sagt hej (flera gånger), jag har tackat nej (till mjölk). Jag har burit runt på en matlåda, jag har haft ett guldigt paraply. Jag har härmat Mary Poppins, jag har hoppat jämfota på en K-brunn. Jag har tittat snett på jämnåriga och undrat vad det är för fel på dem. Jag har önskat att en film aldrig gjorts och undrat vad en regissör haft för tanke med sin film. Jag har insett att filmen jag ska se imorgon livedubbas! Usch, inte igen!
Nu har jag bloggat färdigt.
Nu ska jag säga hejdå, lebewohl, До свидания !
Sa Bellman.
Idag har jag sett tre filmer (en rysk, en tysk och en Bellman, alltså svensk), åkt tunnelbana 6 gånger, visat presskortet tre gånger, sett Junior-introt tre gånger, varit på Palatset 2 gånger, planerat 3 fika/luncher/biobesök och skickat 4 sms.
Jag har skrattat, gråtit, svurit och gäspat. Jag har klagat, skrivit, sett, frågat och vetat. Jag har sagt hej (flera gånger), jag har tackat nej (till mjölk). Jag har burit runt på en matlåda, jag har haft ett guldigt paraply. Jag har härmat Mary Poppins, jag har hoppat jämfota på en K-brunn. Jag har tittat snett på jämnåriga och undrat vad det är för fel på dem. Jag har önskat att en film aldrig gjorts och undrat vad en regissör haft för tanke med sin film. Jag har insett att filmen jag ska se imorgon livedubbas! Usch, inte igen!
Nu har jag bloggat färdigt.
Nu ska jag säga hejdå, lebewohl, До свидания !
Sa Bellman.
Whatever makes my day
Hej.
Idag har jag sett två filmer: "The secret of Kells" och "A shine of rainbows". Båda var bra men jag tyckte mer om den andra. Det var min väldigt utförliga praorapport. Efter jobbet (haha) så var jag på vippmingel och sedan sjöng jag i kören. Det var jättekul, vi övar inför Högmässan (?) som är den nionde maj. Vi ska sjunga några kristna sånger, på svenska och latin och en gospellåt, min allra-bästa-favoritlåt: "Ain't no mountain high enough". Nästa tisdag ska jag komma tidigt och öva med Åsa och hon kanske kommer kunna avgöra om jag är alt eller sopran. Sångerna är helt galna! Typ världens högsta toner och därför behöver jag verkligen öva.
Jag hade en intervju med några danska skådespelare idag också och jag var jättenervös innan men det blev bra. En avspänd känsla.
Til alle læsere fra mig.
Idag har jag sett två filmer: "The secret of Kells" och "A shine of rainbows". Båda var bra men jag tyckte mer om den andra. Det var min väldigt utförliga praorapport. Efter jobbet (haha) så var jag på vippmingel och sedan sjöng jag i kören. Det var jättekul, vi övar inför Högmässan (?) som är den nionde maj. Vi ska sjunga några kristna sånger, på svenska och latin och en gospellåt, min allra-bästa-favoritlåt: "Ain't no mountain high enough". Nästa tisdag ska jag komma tidigt och öva med Åsa och hon kanske kommer kunna avgöra om jag är alt eller sopran. Sångerna är helt galna! Typ världens högsta toner och därför behöver jag verkligen öva.
Jag hade en intervju med några danska skådespelare idag också och jag var jättenervös innan men det blev bra. En avspänd känsla.
Til alle læsere fra mig.
