Lugi

Jag vill bara börja med att säga att "Lugi" inte betyder torsdag på ett främmande språk. Det betyder nämligen lugg, på Lillebillianska eller något (?). Ja, såhär gick det till:
Mirre frågade mig om jag ville följa med henne när hon skulle klippa sin lugg och jag följde med. När jag satt där såg jag min utväxta, minimala lugg som krullat sig i regnet och bestämde mig att klippa den jag med. Det kanske låter jättekonstigt men jag har faktiskt aldrig klippt mig utan att prata med mamma om det först. Hur som helst känner jag mig väldigt spontan. Det blev helt okej. Jag lägger upp en bild någon dag när mitt hår är rent.
Ja, så mycket mer än så hinner jag inte säga just nu.

Men jag hinner visa en riktigt härlig film jag såg på spanskan, se även om du inte kan spanska:


Ja, den är väl lite passande nu när det snart är Halloween. Jag är bjuden på Halloweenfest nästa helg, jag ska vara vampyr eller grottmonster, vad sägs? Följa trenden eller stå ut lite i mängden?

You know you're reading this

xoxo Lillebil (eh, va) (jag vet inte)

Till er

Hej. Det här är till 8LD, ni vet, vi som brukade gå i 7LD.

Jag kom hem från klassfesten för en stund sen. Vi hade så kul, som vi oftast har. Jag kan inte ens föreställa mig hur det är att gå i någon annan klass längre, fast det bara var ett och ett halvt år sedan jag faktiskt gjorde det. Förut längtade jag bara efter att dagarna skulle ta slut, vilket jag i och för sig gör ganska ofta nu med men av helt andra skäl. Det finns fortfarande personer i klassen jag gärna skulle vilja lära känna lite bättre men det hoppas jag hinna med. Jag har ju faktiskt hela nian och mer än halva åttan på mig. Men sedan då? Kommer vi hålla kontakten? Med alla? Troligtvis inte. Jag skulle önska det men ingen kommer ha tid för gamla högstadieklasskompisar, eller? Vi kan ordna återträffar. Då gäller det bara att alla kommer. Jag vill så gärna att vi ses igen. Dagen vi slutar nian kommer vara lycklig och otroligt smärtsam. Jag kommer skrika av glädje och gråta tills jag börjar skratta utan orsak och sedan kommer jag gråta och sjunga och hoppa tills jag tröttnar och sätter mig ner. För det kommer bli svårt. Jag kan helt enkelt säga; jag älskar min klass.
Alla har något speciellt och alla är så uppriktigt fina människor.

Nu vet ni

Hjärtliga hälsningar från Lillebil


Jag vet att ni kanske inte vill det men...this is our song


Miyerkules

Idag är jag lättad och glad. Och smått panikslagen. Idag har ytterligare tre personer fått veta om min blogg. Hanna (5), Alice (6) och Vera (7). Nu känns den inte alls lika hemlig och dagboksaktig längre men jag tänker fortsätta som innan såklart. Fick just veta att bloggar som har för långa texter är tråkiga och att ingen orkar läsa dem. Jag förstår om det är så, men jag vill bara att ni ska veta en sak; min blogg är till för att jag ska skriva, inte för att jag vill bli någon känd bloggare, det är bara en kul grej för mig. Men jag är faktiskt ingen inåtvänd, ledsen människa, så jag ska ta till mig kritik. Jag ska ha lite mer bilder. Eller åtminstone ska jag försöka ha det. Nu fick jag en idé till ett annat inlägg så jag avslutar det här.


En gammal bild jag hittade i datorn.

 

Jag skriver igen någon gång

Den konstigaste Lillebil





Montag/Lunes

Välkomna till min ännu mindre hemliga blogg! (Lägg märke till rubriken, riktigt fyndigt, eller inte..)

Nummer 3 och 4, Alice och Miranda, jag är glad att ni kan läsa. Det kanske inte finns så mycket att läsa men jag tror ni vet vad jag menar när jag säger att det är ganska mycket just nu. Jag har ännu inte kunnat piffa till (:P) min design, snälla hjälp mig! Hur gör man? Jag som trodde jag var teknisk,  men nejnej. Nästa vecka är det höstlov och jag har redan bokat upp hela veckan. Hur blir det såhär? Misstag är till för att göras om, eller nej men..

Förresten, om någon ser en Regina Spektor affisch kan man väl ge den till mig?;) Jag tackar på förhand. Längtar tills 7 december!
Men nu, en låt från min nya favorit:


Maia Hirasawa - The wrong way
Kolla inte för djupt i hennes ögon, det kan kännas som en skräckfilm.





Hejdå, vänner


Domingo

Hello nobody.

Jag är ett riktigt hemskt, nördigt Desperate Housewives-fan. Och....nu jag har köpt femte boxen:D! Glädjen varade en liten stund. Sedan kommer mamma och säger att jag måste städa mitt rum och dessutom har jag en hel lista med andra saker jag måste göra, jag tror ni förstår. Jag kan inte förstå att min söndag kommer se ut såhär. Är inte helgen till för att slappa? Inte längre, tydligen. Ochochoch(!), som om det inte var nog så måste jag gå och köpa en skiva på Megastore. Vänta, jag är inte färdig. Datorn har bestämt sig för att starta om (om två minuter).

Otursdag?

- Jag vet inte.

Ciao, got to go now.


गुरुवार

Aloha.

Tidigare idag kände jag mig lite ledsen och bekymrad men det har lättat nu. Jag har en regel, att inte skriva om sko**n. Jag vet, väldigt töntigt men det känns bara bra att jag åtminstone kan komma undan den på min egen blogg. Här bestämmer jag, såklart:D
Alldeles nyss såg jag en liten film som jag filmat på mobilen förra året. Jag hade faktiskt ganska snygg frisyr. Innan sommarlovet mellan sexan och sjuan permanentade jag håret. Alla börjar platta håret och 'Yeees', här kommer jag och gör motsatsen. Jag tycker att lockigt hår är så mycket finare än platt. Förlåt alla människor och vänner men jag vill bara vara ärligt. Och jag vill absolut inte att någon ska tro att jag menar mitt eget hår när jag pratar om lockigt hår. Nejnej. Jag menar...som Tovas hår. Perfekt.
Har bestämt låt till dramaredovisningen nu. Ni förstår. Jag har överraskat mig själv och jag är nöjd.


Och nu:
Låten vars text jag lärt mig omedvetet och nu älskar

On the radio- Regina Spektor


I´ll be back, soon enough
Love, Lillebil


Idag blev jag karaokestjärna

Bonjour, mes copains.


Idag har jag inte gjort särskilt mycket, förutom att simma, äta fruktsallad, se på film, se på lite mer film och väcka grannarna. Ja, mer än så vet jag inte om jag orkar skriva. Fast jag skulle ju berätta lite mer om den sista händelsen. Min knasiga familj lyckades koppla in datorn till stereon och sedan kopplade vi in en Singstar-mikrofon till stereon. Eftersom vi har Spotify kan jag nu sjunga till en massa olika låtar, ungefär som karaoke. Så det var faktiskt väldigt kul. Jag sjöng lite Regina Spektor, (jag vet att det låter som en lä*a men..) jag vill lära mig alla låtarna tills när jag ska på konserten 7 december. Just det, det var en till sak jag hade tänkt skriva. Min blogg är inte riktigt lika hemlig längre.

Välkommen säger jag till:

Läsare 1:Vanja
Läsare 2:Hilda


De är dem enda hittils men jag har redan lovat tredje platsen till någon men hon får vänta någon vecka, eller två. När man tänker på det är det nästan roligt. Alla skaffar en blogg för att bli kända och sen lägger de ner en massa tid på design o.s.v. Appropå det; jag måste verkligen fixa lite med min design också (fast jag är så annorlunda, mohaha, inte). Jag måste ta lite fler bilder, jag har bara en eller två som jag vill ha med.

Vi hörs väl, V & H. Unless you've already forgotten all about me.. Who knows?

xoxo Your secret Lillebil


En bild från när jag var i Bulgarien. Jag var tio år, så det är ganska länge sedan.


En stund av brådska och ett hopp om glädje

Hejhej.

Jag har väldigt bråttom till teatern och hinner egentligen inte skriva det här. Men jag skriver senare det lovar jag. Nu ska jag spela hippie i en modern version av Trollkarlen från Oz.

I will be back.

Ciao

En gammal vän och en till bok i högen

Hej,

alldeles nyss bestämde jag (nästan) möte med en klasskompis som jag inte träffat sen i femman. Hon slutade i klassen efter ettan och jag har bara träffat henne en gång sen dess. Det var lite kul tycker jag, fast jag har förstås ingen aning om hur hon är idag. Vi ska tydligen shoppa så jag får väl vara smakråd eller något.

Nu har jag en till bok att läsa: Gossip Girl-ni vet att ni älskar mig (you know you love me, xoxo Gossip Girl<33), jag får verkligen panik. Om jag bara hade hur mycket tid som helst på mig.. Jag måste välja bort en bok.. Det blir nog...eh.. Boktjuven. Jag får låna den en annan gång, den tar längst tid att läsa. Ja, det var ett svårt beslut. Om någon är intresserad av läsning (håll andan gott folk, nu kommer mitt första bloggtips): www.hannasboktips.blogspot.com .

Måste gå nu

Några gamla bilder, inte särskilt smickrande kanske men...



xoxo Lillebil


Party

Heej,

jag är väldigt glad idag, för jag har planer och inte vilkaplaner som helst, mer kan jag inte säga. Jag tänker sjunga och skratta och skrika tills jag somnar! Iaf nästan. Jag måste göra mig iordning så att jag kan gå ut och köpa något att ha på mig, möjligtvis en turkos tunika från HM. Måste gå nu, jag har tydligen hand om allt.

Skriver snart igen;)

Jag kommer nog inte ha lika fina kläder som Jenny menmen...


RSS 2.0