Vad gör man inte?
Hej.
Jag vill bli en kreativ person, vilket jag verkligen inte är, tyvärr. Jag vill måla, spela gitarr, sy, sticka och ja..allt! Jag tror att kreativitet leder till att man blir lugnare. Jag ska lägga tid på min bok, den är påbörjad och jag är faktiskt väldigt nöjd. Men den är långt ifrån färdig. Jag ska ha med bilder jag målat själv och historier som skildrar huvudpersonernas liv. Det jag skriver om nu är förmodligen väldigt konstigt för dig eftersom du inte alls vet vad jag pratar om. Och du kanske aldrig kommer få veta heller, jag är ledsen men allt kan man inte avslöja.
Det var nog allt. Jag har blivit "tipsad" om att ha en mätare på hur många som besöker min blogg varje dag, men jag tror inte jag vill veta. Jag har ju vant mig vid att det känns mer som en dagbok än en blogg. Om det här var min dagbok skulle jag nog skriva mer hemligheter... eller hemska saker. Problemet är bara att när jag ropar, svarar ingen. Så jag kan inte vara helt säker på att jag verkligen är ensam. Och även om jag är det, kan jag alltid låtsas att någon läser. Det har ju funkat hittills. Jag kanske skulle behöva ett livstecken, eller så vill jag inte veta.
En bild på mig och Vera innan skolan började. Till den andra säger jag bara usch(alltså bild nr 2;).
Andare a dormire
Jag vill bli en kreativ person, vilket jag verkligen inte är, tyvärr. Jag vill måla, spela gitarr, sy, sticka och ja..allt! Jag tror att kreativitet leder till att man blir lugnare. Jag ska lägga tid på min bok, den är påbörjad och jag är faktiskt väldigt nöjd. Men den är långt ifrån färdig. Jag ska ha med bilder jag målat själv och historier som skildrar huvudpersonernas liv. Det jag skriver om nu är förmodligen väldigt konstigt för dig eftersom du inte alls vet vad jag pratar om. Och du kanske aldrig kommer få veta heller, jag är ledsen men allt kan man inte avslöja.
Det var nog allt. Jag har blivit "tipsad" om att ha en mätare på hur många som besöker min blogg varje dag, men jag tror inte jag vill veta. Jag har ju vant mig vid att det känns mer som en dagbok än en blogg. Om det här var min dagbok skulle jag nog skriva mer hemligheter... eller hemska saker. Problemet är bara att när jag ropar, svarar ingen. Så jag kan inte vara helt säker på att jag verkligen är ensam. Och även om jag är det, kan jag alltid låtsas att någon läser. Det har ju funkat hittills. Jag kanske skulle behöva ett livstecken, eller så vill jag inte veta.
En bild på mig och Vera innan skolan började. Till den andra säger jag bara usch(alltså bild nr 2;).
Andare a dormire
Kommentarer
Postat av: hanna
jag ger dig ett livstecken. Din blogg är jättefin och jag läser den ofta. Du är så duktig på att skriva fina inlägg!
Du är mer kreativ än vad de flesta någonsin blir, det du skrev om , din bok, gör mig jättenyfiken. Men håll det för dig själv om du vill:)
Kramar /Hanna
Postat av: hanna
jag ger dig ett livstecken. Din blogg är jättefin och jag läser den ofta. Du är så duktig på att skriva fina inlägg!
Du är mer kreativ än vad de flesta någonsin blir, det du skrev om , din bok, gör mig jättenyfiken. Men håll det för dig själv om du vill:)
Kramar /Hanna
Postat av: Lillebil
Tack för alla jättefina kommentarer, Hanna. Min bok ska bli lite som en klippbok fast mer genomtänkt, det är allt jag kan säga;) Jag ska kolla på den där designen du skickade.
Postat av: Veritza
Vi var så solbrända ;)
Trackback
